9/3 ny opererad.
Jag har tagit bort min knöl (hallgux vallgus) på foten.
Vi begav oss till nacka sjukhus, Rickard, Mamma, Saga & min bror Anders var till stöd.
tog halva dagen cirka men det var värt det.
Samma kväll var det ingen fara slog i foten och så vidare.
Onsdagen var den jobbigaste.. Mamma kom hit med krykor och smärtstillande eftersom jag inte fick nått och inte kan vara utan (handikappad). Tog krykorna och skulle på toa, vi har en rund liten matta där. Så klart fick jag mej en tur på mattan och foten slogs nerd i golvet jag skrek som samtidigt tårarna ran som aldrig förr.
Att vara så beroende av någon och ständigt behöva hjälp, det känns konstigt att jag måste engång för alla ta till mej det för utan Rickard funkar inget.
Ramlar och slår mej bara på en lite ful strumpa som låg på golvet bara där ett tecken på hjälplöshet utan hjälp.. Nej jag klarar mej verkligen inte själv.
Glad över att ha så fin och stöttande familj.
Pappa jag saknar dig och vi ses snart så ska vi till Ikea när man är "frisk" ( i foten, för resten i huvudet kommer alltid vara som det är/skadad ).
På Måndag 15/3 är det ISO undersökning chefen ska åka och hämta mej så jag kan delta och göra prover så får vi se hur mina små lungor mår :).
Över på dagar sängliggandes så börjar det kännas i kroppen.. Två dagar till säger dom att man måste ligga ush! Foten måste vara h.ögt upp i luften i 4dagar annars så kommer det vara värre än vad det är.. 
Pappa Teijo är den jag kommer sakna mest eftersom han har bytt jobb.
Det är han jag bråkar med.
Det är han jag umgås mest med och kommer sakna att umgås 8timmar 5dagar i veckan men det är så här i arbetslivet, men engång pappa Teijo så alltid det! Tack för allt och vi ses!
Nu kommer jag ha mer tid att uppdatera eftersom att jag bara ska ligga stilla´.
/ Danni
